Barnlängtan, läs detta!
Jag har fått en del kommentarer och mail från unga tjejer som har en stor barnlängtan och vill ha min åsikt om de bör skaffa barn nu eller vänta!
Egentligen är det sig själv man måste lyssna på, du vet om du har de praktiska sakerna för att underlätta att skaffa ett barn som bostad, pengar, pojkvän mm. Ingen kan planera att bli en "bra mamma" eller förutspå hur man kommer bli som det. För de allra flesta kommer mammarollen väldigt naturligt och lätt, dock skall man känna att man är mentalt mogen för att ta ett stort ansvar och vilja vara "bunden", bunden är inget man kommer ifrån när man har barn, det är svårare att göra saker och det kräver planering långt i förväg. Jag tycker också man skall känna att man gjort saker som man vill där barn gör det svårare för än att ta sig fram. Om man nu vill bli jurist skall man självklart utbilda sig till det först INNAN man skaffar barn, visst går det att utbilda sig sen men det är mycket svårare och kräver mer från sig själv. Om man ändå får välja bör man välja den enkla vägen istället för den svåra.
Jag har många vänner som längtar efter barn men säger att de vill resa jorden runt först, utbilda sig till det de vill, köpa hus etc. SJÄLVKLART skall de göra de först, om man väntar 1-5 år med att skaffa barn när man är 17-23 år gör en inte mindre fertil och man kommer antagligen inte ha svårare att bli med barn.
För mig kändes det rätt att skaffa barn nu, jag kände att jag ville binda mig till J och ha ett familjeliv, det hade varit en dröm för oss sen vi var 15 år, även om inte mitt ungdomsliv har tagit slut fysiskt så är det slut mentalt. Jag känner inte mig bekväm på samma sätt längre att göra de saker jag gjorde innan jag fick barn (gå på krogen, vara ifrån hemmifrån, dricka alkohol mm.), även fast man INTE vill känna så så gör i allafall jag det omedvetet.
När vi gjorde vårt barn hade inte jag och J egen lägenhet, inget jobb eller så MEN vi hade planerat att vi skulle få allt det. Vi visste att J skulle få jobba som snickare direkt efter gymnasiet, vi visste att vi skulle få lägenhet (som dock drog ut lite på tiden.) Jag skulle inte rekomendera NÅGON att bo hemma med sitt barn, det är väldigt jobbigt vissa studer då föräldrar skall lägga sig i och syskon stör med mera, med mera. Om jag hade fått välja IDAG hade jag i allafall velat haft en lägenhet innan William kom, men nu har det varit som det vart och självkart har det varit många fördelar också som att vi har sparat massor utav pengar som vi nu kan köpa snygg inredning för.
Avslutningsvis vill jag alltså uppmana er med stor barnlängtan att känna efter vad ni vill göra med ert liv, det är bara ni som har svaren. Det som underlättar är som sagt bostad, tryggt förhållande och fast ekomoni, sen är det helt upp till er. Att skaffa barn är det störta man kan göra i sitt liv, det kräver mycket från båda parter och båda måste känna att de vill, därför måste båda vara överens. Mycket lycka med barn men också mycket jobb och en del stress, men som sagt svaren ligger oss er, Lycka till!
Egentligen är det sig själv man måste lyssna på, du vet om du har de praktiska sakerna för att underlätta att skaffa ett barn som bostad, pengar, pojkvän mm. Ingen kan planera att bli en "bra mamma" eller förutspå hur man kommer bli som det. För de allra flesta kommer mammarollen väldigt naturligt och lätt, dock skall man känna att man är mentalt mogen för att ta ett stort ansvar och vilja vara "bunden", bunden är inget man kommer ifrån när man har barn, det är svårare att göra saker och det kräver planering långt i förväg. Jag tycker också man skall känna att man gjort saker som man vill där barn gör det svårare för än att ta sig fram. Om man nu vill bli jurist skall man självklart utbilda sig till det först INNAN man skaffar barn, visst går det att utbilda sig sen men det är mycket svårare och kräver mer från sig själv. Om man ändå får välja bör man välja den enkla vägen istället för den svåra.
Jag har många vänner som längtar efter barn men säger att de vill resa jorden runt först, utbilda sig till det de vill, köpa hus etc. SJÄLVKLART skall de göra de först, om man väntar 1-5 år med att skaffa barn när man är 17-23 år gör en inte mindre fertil och man kommer antagligen inte ha svårare att bli med barn.
För mig kändes det rätt att skaffa barn nu, jag kände att jag ville binda mig till J och ha ett familjeliv, det hade varit en dröm för oss sen vi var 15 år, även om inte mitt ungdomsliv har tagit slut fysiskt så är det slut mentalt. Jag känner inte mig bekväm på samma sätt längre att göra de saker jag gjorde innan jag fick barn (gå på krogen, vara ifrån hemmifrån, dricka alkohol mm.), även fast man INTE vill känna så så gör i allafall jag det omedvetet.
När vi gjorde vårt barn hade inte jag och J egen lägenhet, inget jobb eller så MEN vi hade planerat att vi skulle få allt det. Vi visste att J skulle få jobba som snickare direkt efter gymnasiet, vi visste att vi skulle få lägenhet (som dock drog ut lite på tiden.) Jag skulle inte rekomendera NÅGON att bo hemma med sitt barn, det är väldigt jobbigt vissa studer då föräldrar skall lägga sig i och syskon stör med mera, med mera. Om jag hade fått välja IDAG hade jag i allafall velat haft en lägenhet innan William kom, men nu har det varit som det vart och självkart har det varit många fördelar också som att vi har sparat massor utav pengar som vi nu kan köpa snygg inredning för.
Avslutningsvis vill jag alltså uppmana er med stor barnlängtan att känna efter vad ni vill göra med ert liv, det är bara ni som har svaren. Det som underlättar är som sagt bostad, tryggt förhållande och fast ekomoni, sen är det helt upp till er. Att skaffa barn är det störta man kan göra i sitt liv, det kräver mycket från båda parter och båda måste känna att de vill, därför måste båda vara överens. Mycket lycka med barn men också mycket jobb och en del stress, men som sagt svaren ligger oss er, Lycka till!
